När man trimmar ändrar man motorns "optimala förtändning", alltså vid hur mycket förtändning den går bäst på olika varvtal/gaspådrag. Orginalfördelaren ökar tändningen ett visst antal grader vid ett visst vakuum, vikterna i fördelaren börjar slå ut vid ett visst varvtal, har slagit ut max vid ett annat varvtal, och har då ökat förtändningen ett bestämt antal grader. När motorn är hyfsat trimmad kommer antagligen inte ett enda av dessa värden vara rätt längre...
Ju mindre avancerat något är, desto enklare blir det att justera in det - något som verkligen är en fördel för många folkracemekaniker med begränsade kunskaper och nästan obefintliga möjligheter att testa hur motorn går seriöst i samband med justeringarna. Plockar man bort vakuumslangen så har man en sak mindre att försöka förstå & modifiera/justera rätt... Andra stummar fördelaren så centrifugalvikterna inte ändrar förtändningen.
Motorn skulle utan tvekan gå bättre med en fördelare som hela tiden ger nära optimal förtändning, men det kanske skulle kräva annan hårdhet på fjädrarna till centrifugalvikterna, modifikation så vikterna inte kan slå ut lika långt eller längre, en annan vakuumklocka som är mer eller mindre känslig eller ändrar tändningen mer eller mindre än original... Och när man lagt en massa timmar på att bygga om grejerna & i bromsbänken för att justera in dom så kommer man ändå inte ha mer maxeffekt, vinsterna kommer ligga på låga & mellanhöga varvtal och delgas. I det läget tror jag att de flesta accepterar att motorn inte går helt optimalt med en standardfördelare, när dom kan lägga den tiden och dom pengarna på att plocka ut mer effekt eller förbättra väghållningen mer genom att göra något annat enkelt istället.